Vapengrupper

Inom det nationella skyttet indelas tävlingsvapnen i ett antal kategorier (vapengrupper):

  • A - grovkalibriga pistoler av tjänsteliknande karaktär (kaliber .32 och uppåt)
  • B - grovkalibriga pistoler som inte kan hänföras till klass A
  • C - finkalibriga vapen (kaliber .22)
  • R - revolvrar (kaliber .32 och uppåt)
  • M - magnumrevolvrar och dito pistoler

Precisionsskytte (banskytte)

Inom det nationella banskyttet används klasserna A, B och C där B utökats till att även omfatta revolvrar. Den internationella precisionstavlan används på ett avstånd av 25 meter.

En match kan bestå av sex, sju eller tio serier, beroende på tävlingens nivå. En mindre klubbtävling kan sträcka sig över enbart sex serier, medan ett större mästerskap normalt omfattar sju serier i grundomgången och ytterligare tre i finalomgången till vilken enbart de bästa skyttarna gått vidare.

Varje serie omfattar fem skott och skjuttiden är sex minuter per serie. Skyttarna tillåts en provserie om fem skott vid matchens början. Totalt skjuts fem provskott och upp till sextio tävlingsskott.

Fältskytte

Fältskyttet är något som är unikt för de nordiska länderna. Förutsättningarna varierar starkt mellan olika tävlingar och till och med olika stationer på en enskild tävling. Normalt omfattar samtliga stationer sex skott, men skjuttiden kan variera från ett fåtal till så mycket som tjugo sekunder på varje enskild station beroende på målens beskaffenhet, antal och avstånd. Banan läggs vanligtvis över ett större område i skogsmark eller ute på ett skjutfält (härav namnet) och tar ofta en dryg timme att komma runt till fots.

Tävlingsvapnen indelas i klasserna A, B, C och R. Även en klass för kortpipiga vapen, kallad "snubby", kan förekomma på en tävling, och det hålls dessutom tävlingar specifikt för snubby-klassen där dessa vapen delas in ytterligare i specifika klasser. Även inom svartkrutsskyttet anordnas fältskjutningar där tidsenliga vapen delas in i olika klasser beroende på vilken typ av ammunition de laddas med.

Skjutställningarna är även de varierande. Den vanligast förekommande ställningen är stående, med eller utan stödhand, men även andra ställningar såsom liggande, sittande och knästående kan ingå i en tävling.

En fältskjutning går normalt över sex, åtta eller tio stationer, även här beroende på tävlingens nivå. En mindre tävling på klubbnivå innehåller vanligen sex eller kanske åtta stationer, medan ett större mästerskap normalt omfattar tio. Skyttarna indelas i patruller, dvs skjutlag, på allt från två till tio personer, och varje station består av lika många identiska uppsättningar måltavlor som antalet skyttar i varje patrull.

Inga provskott medges, normalt omfattar en fältskjutning trettiosex, förtioåtta eller sextio tävlingsskott beroende på antalet stationer.

Vill du veta mer?

Ytterligare information om nationella skyttegrenar kan hittas på hemsidan för Svenska Pistolskytteförbundet, SPSF